En kompis fångade en bilannons i flödet …
… och skrev några rader på Facebook om bilen och tankarna den väckte. Synen på en klassisk bil kan inte sammanfattas finare än vad Mikael Granberg gjorde här. Jag tar fram och läser den här texten ibland och blir varje gång lika glad. Och lika sugen på att företa en bilresa.
“Det hör inte till vanligheterna att jag faller för svarta bilar, men den här solida uppenbarelsen gör ju sig helrätt i denna kulör. Att inredningen ser lika ombonad ut som innandömet i valfri vagn från 30-talets USA gör inte anrättningen mindre lockande.
Att jag skulle trivas med att marscha kors och tvärs i Europa med den här bilen är en klar underdrift. Porsche 356 är en bil att bruka och samla minnen med. Tänk att få lägga ett lager grusvägsdamm på den blanka lacken under semesterresan genom ett torrt och sommarlojt Sverige!
När jag väl sitter på piazzan i Italien, och återhämtar mig med en gudomlig espresso, betraktar jag bilen i skuggan och tänker att de där små stenskotten i fronten bara är det första lagret av historia och händelser som jag ofrånkomligt ska addera till den svarta canvasen.
På Sicilien får bakskärmen en liten kyss av en charmig Fiat, men när dess bedrövade förare bjudit på både middag, husrum och några flaskor grappa från gårdens egna produktion känner jag mig rikare än på länge.
Investeringsobjekt? Verkligen, men nödvändigt inte med fokus på monetära värden.”
Faksimil från Facebook. Porsche 356 är en bilmodell som jag själv konstigt nog bara ägnade förstrött intresse under mina första 45 år. Men med ålder kommer insikt och visdom. Ibland.
““… betraktar jag bilen i skuggan och tänker att de där små stenskotten i fronten bara är det första lagret av historia och händelser …””
