Dec 25

Dec 25 När dagstidningsläsarna möttes av två 911: en ny och en gammal

Idén var bra och genomförandet habilt, men det var inte meningen att min egen bil skulle vara huvudperson. En gång till.

En sak är säkerställd bortom det rimligas gräns: jag har använt min egen 911 i alldeles för många artiklar och reportage i alldeles för många publikationer.

Under åren som jag ägt bilen – i skrivande stund 22 – har jag hunnit arbeta för bland annat Teknikens Värld, Automobil, GranTurismo och TT Nyhetsbyrån. Jag borde ha besparat läsekretsarna att återkommande mötas av min röda bil, och det inåtvända pjöller som därav följer.

Problemet är att bilen alltid har funnits där, på armlängds avstånd. Bara att sträcka ut näven och håva in det byte som just då råkar simma förbi i strömmen. Som den gången jag försökte introducera en artikelidé för TT Nyhetsbyråns featureredaktion. (Feature är allt som inte är nyheter hos TT, exempelvis artiklar om mat, resor, trädgård och motor.)

Idén var inte alls ny, men skulle ha varit lite nydanande i de dagstidningar där TT:s artiklar publiceras: ny bil mot gammal av samma modell. Jag såg framför mig en kort artikelserie där jag med utgångspunkt från några väl valda bilmodeller skulle beskriva bilutvecklingen genom årtiondena för en allmänintresserad publik.

På min förslagslista fanns bland annat ny mot gammal Volkswagen Golf och ny mot gammal Volvokombi. Det knivigaste, insåg jag, skulle vara att hitta de gamla bilexemplaren i originalskick. Ska det vara någon vits att jämföra får ju inte bilen i fråga vara modifierad eller ombyggd i någon större utsträckning. Helst inte alls.

För att exemplifiera föreslog jag därför, såsigt nog, att börja med min gamla 911 mot en ny 911. Tanken var som sagt att bara slå an tonen och sedan följa upp med de mer genomtänkta jämförelserna av vardagsbilar från olika decennier. Av detta blev intet, dels eftersom jag slutade arbeta för TT och dels eftersom jag aldrig fick något större gehör för min idé hos redaktionen.

Kvar stod jag med ännu en artikel med min egen gamla bil i fokus. Efter det svor jag på att aldrig mer låta min Carrera -86 förekomma i något publicerat sammanhang. Det sprack något år senare. Och för att toppa löftesbrottet startade jag en blogg där jag obekymrat pepprar med inlägg om min röda aktersnurra.

Nåväl. Här är artikeln jag skrev för TT. Originalbilderna togs av TT-fotografen Pontus Lundahl (i rutig skjorta), men här får några snapshots ur min kamera illustrera texten. | e11 |

<artikel för tt nyhetsbyrån, juli 2020>

Tekniken har tagit stora steg

En ny bil och en gammal av samma märke och modell. Vilka skillnader kan vi förvänta oss och finns det något som överraskar?

<brödtext> Plötsligt blinkar det gult på instrumentpanelen och en skarp larmsignal hörs. Det är skymning och ur skogspartiet till vänster kommer en flock rådjur över vägen. Jag upptäcker dem inte – men det gör bilens värmekamera och varningen hjälper mig att undvika en kollision. Om det hade varit verkligt kritiskt hade bilen själv bromsat.

Den tekniska utvecklingen i bilar har tagit stora steg de senaste åren. Hur stora är lätt att glömma bort, det är mänskligt att ta framstegen för givna.

Att jämföra en ny bil med en likadan av äldre årgång ger därför perspektiv. Utgångspunkten skulle kunna vara en ny Volvo V60 och en 855 från tidigt 1990-tal. Eller varför inte en ny Volkswagen Golf och en likadan från första tillverkningsåret, 1974?

Det hampar sig emellertid så att jag har en gammal bil i mitt eget garage, en Porsche 911 från 1986. I andra ringhörnan släpper vi fram den senaste, helt nykonstruerade versionen av 911. Tekniken i min bil är dessutom baserad på den 911-generation som kom 1963 – redan 1986 var det alltså en åldrad om än uppdaterad konstruktion.

Få andra bilmodeller har en så lång, tydlig och karaktäristisk kronologi. Inte undra på att man lockas till jämförelser mellan generationerna. Foto: Eric Lund.

Om rådjuren kutat framför min gamla Porsche hade jag fått lita till mina egna ögon. Om jag tvingats panikbromsa hade jag fått moderera bromskraften själv för att undvika låsning av hjulen, vilket annars innebär att bilen kanar ovanpå underlaget.

Alla moderna bilar har låsningsfria bromsar och även så kallat antisladdsystem. Det innebär att om bilen tenderar att svänga mer eller mindre än vad föraren tänkt sig kan bromssystemet räta upp färden och dämpa hastigheten. Det kan vara helt avgörande vid körning på halt underlag.

En annan självklarhet är servostyrning, vilket innebär att en liten motor (tidigare hydraulisk, numera oftast elektrisk) på styrstången avlastar förarens armmuskler. Den gamla Porschen är en smärre pärs att manövrera i låga hastigheter och någon aktiv hjälp att styra emot en sladd eller undvika att vingla över kantlinjen vid landsvägskörning – som många nutida bilar faktiskt kan – finns förstås inte.

En stor skillnad mellan äldre bilar och dagens fordon är datorkraften. Få egenskaper i en modern bil skulle kunna vara som de är utan avancerad programmering. Det gäller alltifrån de nämnda säkerhetssystemen till motorns prestationsförmåga.

Frågan är om inte hela hjulet, med 15-tumsfälg och däck, från den gamla bilen skulle rymmas inuti den nya bilens 21-tumsfälg. Foto: Eric Lund.

Att med precision kunna styra såväl bränsleinsprutning som tändning och avgasrening är helt avgörande. Dessutom har tillverkningstoleranser och material utvecklats enormt. En enkel jämförelse är vad motorn levererar i förhållande till sin storlek.

Alla Porsche 911 bensinmotorer med sex cylindrar placerade i boxerformation (motliggande cylindrar). Motorn i en 911 Carrera från 1986 har 3,2 liters volym och ger 231 hästkrafter (effekt) samt 284 newtonmeter (vridmoment).

Nya 911 Carrera 4S har tre liters volym och ger 450 hästkrafter (hk) samt 530 newtonmeter (Nm). Men sedan några år har även de enklaste versionerna av 911 motorer med turboladdning. Det gör jämförelsen lite haltande.

Istället kan vi utgå från en av de sportigaste samtida versionerna, 911 GT3. Den har en motor utan turbo med fyra liters volym och ger hela 500 hk samt 460 Nm. Det innebär att varje liter motorvolym levererar 125 hk och 115 Nm. Motsvarande siffror för 1986 års Carrera är 72 hk och 89 Nm. En avsevärd skillnad i effektivitet med andra ord.

Strålkastarna är av led-typ och anpassar ljuskäglan efter körförhållandena. Lamporna på gamla 911 är inte dåliga, men lyser i jämförelse som två stearinljus.

Den nya bilen är 23 centimeter längre och 20 centimeter bredare. Krocksäkerhetskrav samt förväntan på högre komfort och bättre utrymmen har fått även 911 att svullna med åren. Foto: Eric Lund.

Vid en kollision med annat fordon är en lågbyggd sportbil sällan bra, eftersom normalhöga bilar (för att inte tala om stora suvar!) riskerar att träffa ovanför säkerhetszonerna. Men i nya 911 finns i alla fall krockkuddar, och den grundläggande krocksäkerhetstekniken (säkerhetszoner, hållfasthetslära etc.) har tagit gigantiska steg från 1960-talet till nutid.

Att köra den gamla Porschen kräver ett samspel mellan förare och mekanik. Kopplingen är lite trögtrampad och växellådan har ett ganska kärvt länkage. För att växla mjukt och ändå effektivt måste man lyssna, känna och agera i samförstånd med bilen.

I den nya Porschen är växellådan automatisk och av så kallad dubbelkopplingstyp. Nya 911 går att beställa med traditionell, manuell växellåda, men även sålunda utrustad är den avsevärt enklare att köra än den gamla bilen.

Det är ingen tvekan om vilken bil som objektivt är den bättre av dessa två. Men ur bilentusiastens perspektiv då? Det handlar så klart om tycke och smak. Själv fascineras jag av vilken tekniskt komplex och ändå harmonisk körupplevelse en ny bil kan erbjuda. Ändå blir jag sällan lika glad som när jag kör en klassiker. Det finns en sinnlighet i att tvingas bemästra en mekanisk konstruktion med alla dess fel och förtjänster. <slut>

<faktaruta>

Porsche sportbil 1986 och 2020

Nyckeldata för tre bilmodeller med 34, 27 och 46 års skillnad. Bränsleförbrukning hade varit väldigt intressant att studera, men eftersom mätnormen förändrats flera gånger de senaste 40 åren är siffrorna inte jämförbara. Den nya Porschen på bilderna är en 911 Carrera 4S (450 hästkrafter), men i tekniska data är basmodellen 911 Carrera (385 hästkrafter) mer rättvisande.

1. 911 Carrera (1986). Nypris 275.900 kronor. 6-cylindrig 3,2-litersmotor, 231 hk, 284 Nm. Längd/bredd 4,29/1,65 m. Tjänstevikt 1.340 kg. Fälgdiameter 15 tum. Däckbredd fram/bak 185/215 mm. Acceleration 0–100 km/tim 6,1 sekunder. Toppfart 245 km/tim.

2. 911 Carrera (2020). Nypris: 1.060.000 kronor. 6-cylindrig 3,0-litersmotor, dubbla turbo, 385 hk, 450 Nm. Längd/bredd 4,52/1,85 m. Tjänstevikt 1.505 kg. Fälgdiameter fram/bak 19/20 tum. Däckbredd fram/bak 235/295 mm. Acceleration 0–100 km/tim 4,0 sekunder. Toppfart 293 km/tim.

Volvo familjekombi 1993 och 2020

1. 855 GLE (1993). Nypris 217.500 kronor. 5-cylindrig 2,4-litersmotor, 140 hk, 206 Nm. Längd/bredd 4,71/1,76 m. Tjänstevikt 1.490 kg. Fälgdiameter 15 tum. Däckbredd 185 mm. Acceleration 0–100 km/tim 10,5 sekunder. Toppfart 202 km/tim.

2. V60 B3 (2020). Nypris 357.000 kronor. 4-cylindrig 2,0-litersmotor, turbo, mildhybrid, 163 hk, 265 Nm. Längd/bredd 4,76/1,85 m. Tjänstevikt 1.695 kg. Fälgdiameter 17 tum. Däckbredd 225 mm. Acceleration 0–100 km/tim 9,1 sekunder. Toppfart 180 km/tim (begränsad).

Volkswagen kompaktbil 1974 och 2020

1. Golf L 4 dörrar (1974). Nypris 23.800 kronor. 4-cylindrig 1,1-litersmotor, 50 hk, 78 Nm. Längd/bredd 3,80/1,62 m. Tjänstevikt 900 kg. Fälgdiameter 13 tum. Däckbredd 145 mm. Acceleration 0–100 km/tim 18,0 sekunder. Toppfart 141 km/tim.

2. Golf 1.5 eTSI (2020). Nypris 240.200 kronor. 4-cylindrig 1,5-litersmotor, turbo, mildhybrid, 150 hk, 250 Nm. Längd/bredd 4,28/1,79 m. Tjänstevikt 1.340 kg. Fälgdiameter 16 tum. Däckbredd 205 mm. Acceleration 8,5 sekunder. Toppfart 224 km/tim.